Blev inspirerad då jag läste hos Lotta om hennes kycklinggratäng häromdan, och bestämde igår att jag skulle göra en variant på den till middag idag, för att fira att jag tagit mej förbi koloskopin och får äta igen.

Jag la först det brynta kycklingköttet i min ungsform och hällde såsen över. Ställde in den i ugnen, som stod på 200 grader. Efter 25 minuter var kycklingen rå i mitten. Så, då la vi över allting i traktörpannan, och lagade klart allt där.

Det blev sålunda en egen kycklingrätt - inspirerad av Lotta.

Och, det blev riktigt gott!

Hur gjorde då jag min kycklingrätt?

Jo, jag skar 4 kycklingfiléer i lagom stora bitar, som jag brynte.

Såsen gjorde jag på:

3 dl matlagningsgrädde

2 dl creme fraiche

ca 8-10 msk hönsbuljong

1 grön paprika som jag skurit i tärningar

ca 1 dl gröna ärtor

lite salt och svartpeppar från kvarnen

Jag åt detta till jasminris.

Det kändes jobbigt, då vi åkte till Danderyd... och då jag satt i väntrummet...

Syster Louise kom och hämtade mej, och jag fick byta om, och hänga in mina kläder i ett skåp.

Sen var det dags att gå in i undersökningsrummet... på matta ben... Och, då frågan om lugnande kom upp avböjde jag och berättade att jag, trots panikångest, klarat av detta flera gånger tidigare utan vare sej smärtlindring eller lugnande.

Nål sattes in ändå...(precis som förra gången)... så den skulle finnas där om ifall det skulle bli aktuellt under undersökningen.

Läkaren har jag sett/träffat på under åtminstone en koloskopiundersökning tidigare.

Och, hur gick det... undrar du kanske?

Jo... sambon satt på stolen 1½ meter bort, och den här gången höll jag honom inte i handen.

Jag höll ingen i handen... kramade inte ens ihop knytnävarna... (Jag hade ju så många som cyberhöll mina händer!!!)

Det blev lite svårt för läkaren och sköterskan under ca 30 minuter, då det inte gick att ta sej obehindrat igenom tjocktarmen. Och, även under den tiden så var jag lugn.
Trots att det gjorde rejält ont ett par gånger.

Jäklar vad jag kan!

När läkaren väl kom fram till övergången mellan tjock- och tunntarm så konstaterade han snabbt att inflammationen var nästan borta, och att det var mycket trångt i den passage som min läkare vill att dom ska operera bort.

Han sa att hålet / passagen, på ca nån eller ett par dm, är ungefär som en blyertspenna vid och stum, eftersom den är full av ärrvävnad frå inflammationerna. Så, det är inte konstigt att jag får smärtor i magen då mat ska igenom där och är större än vad passagen är vid.

Han tog 3-4 biopsier också, i det området och på 2 andra ställen i tjocktarmen.

Svar på dom kommer om 2-3 veckor.

Vilken lättnad, då jag var klar och fick åka hem.

Tog kortisonmedicinen direkt vid hemkomst.

Sen firade jag med frukost/lunch!

Tack för allt stöd!

Nu kämpar jag vidare mot Bältrosen och en djävulsk spänningshuvudvärk som pulserar och smäller på högra sidan av huvudet.

Och... försöker jobba vidare på att ställa in mej på att klara MR-röntgen den 5 nov.

Har inte ätit på ett dygn. Har inte sovit på ett dygn.

Ser fram emot då jag kommer hem igen, och får äta frukost - nån gång runt lunchtid *hoppas jag* (eller före)

En koloskopiundersökning är inte precis en "promenad i parken".

Men, det har gått bra alla tidigare gånger som jag varit med om det. Så, jag utgår ifrån att det gör det nu med.

Men, ditt stöd behövs ändå!

Ska vara där ca 9:30 och ett par 3 timmar framåt... eller så.