A Life to Live

Inlägg publicerade under kategorin Jobb

Av Livsturisten - 14 februari 2019 10:56

Igår, då jag och sambon höll på att mocka på plattan, där lösdriftsvalackerna äter, så kom den där otrevliga gubben som håller koll åt markägaren.

Han gick genast på min sambo i enormt otrevlig tog och beordrade honom att låsa upp elskåpet vid Estelle och Vantens hagen, som chefen sagt till min sambo att sätta lås på, just för att byggarna inte ska ta el där.

Sambon svarade att han fick tala med chefen, som är den som står för elkontot.

Det godtogs först inte, utan gubben blev riktigt otrevlig, elak och hotfull och sa åt sambon att "sätt igång och öppna låset nu! Sluta tjafsa!"
Han stod och RÅNADE oss på våra pengar! (vi betalar 25% av hela gårdens samlade elkostnader. Och, då vi inte är "fina nog" för gubben att ens vistas på den här gården.... varför ska då VI betala byggelen?


Till slut fick jag tag i chefen i telefonen och bad henne prata med gubben. Jag sa till henne att jag inte vill sitta emellan.


En stund senare ringde chefen tillbaka och bad sambon låsa upp. Det sas att dom bara skulle använda lite el för att värma tjäran till takpappen.


Ca 3 timmar senare gick proppen (förståss) då folk började använda el till lampor i stall och sadelkammare, och då VI behövde laga mat.


Vi ringde chefen och berättade att proppen nu gått, och hon i sin tur messade gubben och sa att "nu försvann elen. Fixar du det?"
Hon fick till svar "Dom är ju inte ens där!"

Nä.... byggarna drog ju då elen försvann!


SAmbon och jag gick senare in i nybygget och kollade på värmaren dom haft el till. Den drar 20 kWh.
En vanlig byggfläkt (som är dyr i drift) drar 2 kWh.

Det visade sej att värmaren stått väldigt nära trä, som blivit kolbit. Så, där kunde dom ha eldat upp bygget.


Idag... ringde chefen på förmiddagen, efter att vi jobbat ihop på morgonen (och jag sagt till henne att det ju FINNS ett elaggregat på Brännskogen, som dom väl kan använda) att gubben hört av sej och sagt att han skaffat ett elaggregat som han skulle ge byggarna att ta el från,,,, och, att han skulle köpa oss ett paket proppar.
Hoppsan!

Av Livsturisten - 16 januari 2019 12:52

...så blir det inte enbart muntra inlägg här numera.

Det beror i första hand på att man inte kan skriva öppet och ärligt i nouw-bloggen utan att drabbas av hat hemma på gården


Förra fredagen, alltså för knappt 2 veckor sedan, ramlade min sambo till följd av att han flyttade sej från gruset rakt ut på is i en nerförsbacke då en bil satsade rakt emot honom för att ta sej upp för backen.
Dagen därpå (på lördagen) hade han ont i huvudet, nacken och ryggen samt var illamående.
Jag skrev om detta i min blogg.

Och, hatet väcktes emot mej, från bilföraren, som ansåg till vår "chef" här på gården att jag "hängt ut" henne i min blogg.
Hon är fortfarande så hatiskt inställd pga detta att hon för några dagar sedan gick till "chefen" och ljög och sa att min sambon gått till en annan tjejs kunder och snackat skit om denna tjej.


Jag pratade med "chefen" i telefonen inatt och berättade bl.a att min sambo är så less på dessa falska anklagelser och smutskastning, då allt han gör här sedan 18 år tillbaka är att han månar om hela gården.

Då fick jag höra att det tydligen var JAG som utfört skitsnacket om tjejen till hennes kund.


Jag frågade vad jag skulle ha sagt till vem, och fick då veta att jag sagt till MIN kund att hennes häst var stressad och blöt vid insläppet dagen innan och frågat (i skrift, som tur var) "red du "hårt" igår eftermiddag?"

Kunden svarade mej att det varit den där tjejen som ridit och hon tackade mej för att jag berättat.

Sen hade alltså MIN kund gått till tjejen och sagt att JAG sagt att hon "ridit för hårt" på hästen.
Och det är REN LÖGN! För jag sa inte så och jag visste inte ens att tjejen ridit.
Jag frågade ägaren om hon själv ridit "hårt". Alltså inom citationstecken!!!


Nu har alltså min omtanke om en häst, till hästens ägare tillika MIN KUND, resulterat i att det snackats skit om mej sedan 4 januari (då jag ställde frågan) till dess jag nu fick veta detta inatt.
Och turordningen har varit:

JAG frågade min kund för jag månade om hennes häst, som jag har uppdrag att ta in från hagen
HON gick då till sin ridtränare och sa att jag snackat skit om henne
TRÄNAREN (tjejen) gick då till sin syster och berättade (snackade skit) om vad jag skulle ha sagt

SYRRAN grät till bilföraren (hon som förra fredagen satsade med sin bil mot min sambo) och sa att jag snackat skit med tränarens kunder om tränaren

BILFÖRAREN gick till "chefen" och påstod att MIN SAMBO snackat skit om tränaren till hennes kunder

CHEFEN ringde och hävdade till min sambo att han snackat skit om tränaren till tränarens kunder.


Inatt fick jag veta att "tränaren" sagt till "chefen" att det var JAG som snackat skit om henne till hennes kund.
Och, det visade sej att jag INTE snackat skit om nån. Att jag INTE ens visste att "tränaren" varit inblandad då jag talade med MIN KUND om HENNES HÄST - som jag har uppdrag att hämta i hagen.


Den kunden kommer jag ALDRIG MER att tala med annat än i skrift via Facebook messenger och då ENDAST för att ta emot uppdrag och sända faktura.
Hon är INTE en vänlig person!
Och, hon tycker uppenbart illa om mej!

Annars gör man inte så här!    

Av Livsturisten - 30 november 2018 09:45

Det är jag det!
Jag är den enda som inte kan samarbeta!
Och, om man är som jag så ska man inte vara nära djur!


Detta får man höra då man ställt upp i flera dagar, gått upp före 6 på morgonen, gått ut och tagit ut hästar trots att man har feber, har sovit dåligt och det blöder från "rumpan" och man har huvudvärk.

Att man blivit ombedd att hjälpa till för att den som egentligen har jobbet dels är så jobbig att jobba ihop med att vederbörande inte orkar med personen, och sen att den personen "inte orkar jobba".


Då blir jag ombedd att hoppa in och hjälpa till ännu mer än vad jag gjort innan.

Och, jag ställer upp... förståss... för jag tycker om att hjälpa till, och att vara behövd, och att vara uppskattad.... och att få duga.... få vara med...

Men, nu fick jag veta idag att sanningen är den att jag dels är fel (och inte ska vara nära djur) och att jag är "den enda som inte kan samarbeta".

Tack för det!!!


Jag började med att försova mej. Vaknade 10 minuter innan jag skulle vara på jobbet.
Svarade då hon ringde. Hon sa att jag skulle sätta på täckena på storhästarna och sedan ta med Greifi upp.

Medan jag höll på att sätta på Athos täcket så ringde hon och frågade vad jag gjorde. Jag svarade att jag höll på att sätta på täcke.
Då sa hon att jag skulle sätta på Stevie och maysan sina täcken först.
(man ska alltså röra sej i slalom i stallet.... det har hon aldrig sagt innan, och visste inte heller vilka jag satt på täcke på)

Hon sa att jag skulle ta med Greifi och Frejya dit upp.
Jag svarade att det gör jag, och sa att jag nu skulle fortsätta att sätta på täcken (jag behöver båda händerna då och jag höll telefonen i den ena handen).


Då täckena var klara hämtade jag Greifi. Sambon tog Frejya.

Jag lämnade Greifi i sin hage (där kompisarna redan var ute) och sambon lämnade Frejya i sin hage.

Sen kom hon med Alma och sa till mej att lämna Alma i hagen och sedan gå och öppna till stona o stänga vid eken (som jag brukar göra, ja).

Jag tog med Alma, lämnade in henne i hagen (och sa till min Óskadis, som väntade innanför grinden, att jag snart skulle komma med frukosten) och gick sedan och stängde vid eken samt öppnade grinden till tarmen för stona.

Jag gick tillbaka och tog de 2 höpåsarna. Då ringde telefonen... jag hann inte svara... (det var hon som ringde).... jag gick och delade ut maten till hästarna i Óskadis flocka och skulle sen fodra hennes ston, då min sambo kom och frågade (åt henne) om jag stängt vid eken ocj öppnat stonas.
Jag svarade att jag hade gjort det.
Han sa att hon hade ringt och jag inte hade svarat. Jag svarade honom att jag inte hann svara och att jag inte kan fodra hästar med en hand och att min telefon var i stort sett urladdad.


Då jag sedan hade fodrat hennes ston, och halkat runt i leran, och kom dit upp, så gick jag in i stallet och lämnade Almas grimma på hennes box.

Sen gick jag till höförrådet för att höra mej för om vad som nu skulle göras.
Jag hörde henne säga att "Benita vet inte vad hon ska göra" till min sambo.
Jag kom då fram och sa "skämtsamt" till henne att jag inte visste ett enda smack om vad som ska göras.
Och jag frågade: "Vad ska jag göra?"

Hon frågade var jag varit och jag svarade att jag lämnat Almas grimma vid hennes box och att jag innan dess varit ner och stängt vid eken, öppnat för stona och sedan fodrat de 2 stolösdriftshagarna, och så visade jag med kroppen hur jag halkat i leran.

Hon sa då till mej: "Man kan inte vara så där om man ska vara nära djur!"
Jag sa: "Vad ska jag göra?"

Hon upprepade: "Man kan inte prata så högt och var så om man ska vara med djur!"

Jag blev ledsen och gick därifrån.
(FÖRLÅT OM MAN ÄR SEJ SJÄLV!!! OM MAN KANSKE HAR LITE HÖGRE RÖST DÅ MAN SKOJAR, OCH DÅ DET BLÅSER SÅ MAN KNAPPT HÖR SEJ SJÄLV!!!! FÖRLÅT FÖR FAN!!!) Detta är mina känslor! Inget jag SA!


Jag gick ner till stallet där nere och tänkte att jag släpper väl ut killarna som ska till lösdriften. Men, dom var redan ute. Kvar i stallet var endast Geisli och Galdur. På Galdurs boxdörr satt en röd lapp med orden "EJ UT". Jag fattade då beslutet att ta ut Geisli.
Jag gick dit upp med honom och stannade med honom och väntade på direktiv.
Hon och min sambo gick ut ur hennes stall med hennes hästar. Jag väntade.
Inga direktiv kom. Så, jag tänkte att jag kan ju ta med honom ner och kolla om det är öppet till hans hage. Så, då gick vi till hagen, Geisli och jag.
Det var öppet dit. Så jag släppte Geisli innanför grinden och gick upptill stallet igen.
På tillbakavägen mötte jag E, som kom med resten av Geislis kompisar. Hon sa till mej: "Dom undrar var du är!"

Då jag kom fram till stallet så frågade jag henne: "Vad ska jag göra nu?"
Hon frågade: "Var är Geisli?"
Jag svarade: "Han är i hagen! Vad ska jag göra nu?"

Hon frågade: "Varför tog du inte med dom andra?"
Jag svarade: "Det var ingen som sa att jag skulle göra det, och ni tog ju ut dom andra hästarna just då så jag tänkte att jag kunde ta med honom då jag skulle kolla om det var öppnat dit!"


Då informerade hon mej: "Du är den enda som inte kan samarbeta! Det här fungerar inte!" 
Jag sa till henne att hon säger olika varje dag. Att jag visst kan samarbeta men att det inte är så lätt att göra rätt då man ÄR fel!

Sen gick jag och grät.


Sopade stallen utan att bli tillsagt (jag har sopat stall varje dag och tycker faktiskt inte att man ska behöva vänta på att få höra att man ska göra det - det är att KUNNA samarbeta!!)

Sen gick jag och mockade åt Hreimur, Disa och Fursti... innan sambon kom och sa att vi skulle gå hem.
Då hade han kört in hö, halm och silage.


Så, nu finns inget mer för mej!

Jag skulle gett upp på 90-talet då jag var inlåst med panikångest och inte kunde lämna soffan.

Då kände jag att det inte fanns något liv kvar för mej där ute.

Nu vet jag att det var så!


Så... nu får hon väl ta hjälp av alla andra (för varenda en av dom KAN ju samarbeta).

Så kan hon ge fan i att utnyttja mej då jag ändå inte duger!!!

Av Livsturisten - 10 juli 2015 17:47

Igår låg alla 5 killarna och vilade och myste då jag kom ut i sommarhagen för att hämta Trausti och Oskar.
Trausti ligger lite utanför bilden.

 
Pelle
 
Oskar fick resa sej eftersom han skulle med mej till stallet.
 

Och, Oskadis och hennes vänner har visst bosatt sej på det långa gräset nu, när solen inte gassar så hett.

 

Häst · Jobb · Livet
Av Livsturisten - 6 juli 2015 15:40

Har nu börjat hjälpa sambon att sköta mitt jobb...    Jo, det har varit så nu i nån dryg vecka.
Men, än vågar jag inte ge mej på att mocka, eftersom det innebär lyft tyngre än vad min bukhinna är med på.

För, några kvällar sedan hade sambon svår migrän, och illamående. Då fick jag ta insläppet av hästarna utan hans hjälp. Det tog 3 timmar... att ta in 3 hästar, eftersom jag inte orkade gå så fort, och var tvungen att vila en stund mellan varje häst.
Det är en bra bit att gå, och än är jag inte så igång att jag kan gå flera km utan att pusta och vila kroppen under vägens gång.

Jag har nu åter uppgifter att flytta hästar mellan hagar under dagen (som jag brukar hjälpa till med under somrarna). Och, nu är det Trausti och Oskar (som f.ö är min Oskadis' son) som ska lämna sommarhagen på förmiddagen och gå tillbaka framåt kvällen.


När man kommer ut i sommarhagen för att hämta Trausti och Oskar så kommer alltid Pelle och vill prata lite.

 

Ett par dagar nu har det varit närmast olidligt varmt att gå i solgasset (och den höga värmen) till hagen o hämta hästar och upp till stallen för att lämna i en hage där. Och, sedan landat i gungan under parasollet. Och där virkat på pläden.

 
Det är lite varmt att virka på en stor pläd - som ligger i ens knä - så det har också fått bli med många pauser.

 

Igår brände jag mej lite på båda låren, då jag satt i gungan. Så, nu måste jag vara mera noga med att smörja in mej med SF50.
Och, det vore på sin plats med flera parasoll.
De vi har stoppar inte de solstrålar som bränner.

Hälsa · Häst · Jobb · Livet
Av Livsturisten - 29 juni 2015 14:44

Ja, för mej blir detta ett nytt ställe!


Citiboard har nog funnits ett tag. Men, jag har inte hittat dit förrän nu.

Det bästa med Citiboard är att det är GRATIS.


Jag har hittat en del olika kategorier där jag ska lägga ut mina annonser.
Smyckena, vartefter de blir klara, hamnar i sin egen kategori.
Och, sockor får väl då hamna i kategori Mode och sen i den underkategori som passar. Herr, dam eller barn.


Man kan hitta allt från kläder till bostäder på Citiboard.
Jag snubblade ganska fort över ett snyggt pannband till cob för 100:-.


Detta är helt klart en sajt som jag kommer att ge en ordentlig chans.
Man kan söka på ort, eller på kategori.
Eller om man vill shoppa lokalt så kan man söka på kategori inom en viss ort.
Citiboard kan mycket väl vara Sveriges största Nätloppis.
Och jag tänker testa att sälja här!   
Mina annonser kommer Du att hitta om du söker på orten Stockholm, och sedan Sollentuna. ;)

Av Livsturisten - 9 maj 2015 23:00

En av mina kära skyddslingar är sjuk, igen.   

Sögn kunde knappt gå ur boxen imorse. Och, då veterinären kom så konstaterades det som vi redan visste - hon har fått Fång - igen.


Veterinären satte in Metacam genast, och hon sa att det var i ett tidigt stadie, och lindrigt. Så, nu hoppas jag på snar bättring.


Jag själv har idag haft en halvbra dag, då magen varit lite öm.
Så, sambon och jag tillbringade eftermiddagen i varsin hänggunga.

 
Jag stickade på koftan som jag hoppas kunna ha på sjukhuset, och bara myste, så gott det gick, med "gnagande" mage.

   

Jag pratade med en av mina favoritmänniskor på dan, och kollade om det är OK att jag ta med henne till sjukhuset, genom SIMS3 i min dator. Och, det var helt OK för henne.   


Pratade också ikväll med en annan av mina favvomänniskor, och fick veta att hon gärna hjälper oss med lite matlagning då jag kommit hem sen.
Hon sa också att hon gärna hjälper mej med sprutorna som jag ska ta på mej själv, med blodtunnande medel.
JÄTTESNÄLLT, verkligen!!   


Av Livsturisten - 8 maj 2015 23:30

Igår morse såg jag fram emot den "nya" uppgiften, som hästskötare. (Har haft det jobbet tidigare, men det var inte här, och det var ett par år sedan)
Men, vad jag inte räknat med (fast jag kanske borde göra det vid det här laget) var att min magen skulle vara ond, och resten av kroppen skulle vara trött.


Jag hade fått höra dan innan att det fanns en "stand in" som kunde hoppa in om jag inte fixade det.
Men, redan då vi åkte hemifrån, för att inhandla färg, fick jag veta att det personen inte skulle vara på plats just då... så, jag bet ihop och gav mej den på att jag skulle fixa det ändå.


 

På Bauhaus mådde jag inte mitt allra bästa, och först hittade vi inte färgen... sen kom vi inte fram pga att personal ställde saker i vägen i gångarna. *suck*
Sen visade det sej att det bara fanns 7 hinkar med den färg vi skulle ha 10 hinkar av.
Att prata med personal om det tog säkert en kvart... och jag bara längtade ut därifrån.


Då vi kom till bilen med de 7 hinkarna så upptäckte vi att 1 av dom läckte.

 

Men, vi orkade inte med att lägga "1 timme" till pga det... så, vi tog det så.


Väl hemma var det precis dags för mej att hämta Dis i hagen.

Först ville hon inte komma, men sen ändrade hon sej, som tur var.

Borstade, ryktade, hade spray i svansen och redde ut tovorna i den.

Sen sadlade o tränsade jag, och gick på en promenad.

Men, hon var laddad och gick och småtaktade, då jag tog i tygeln för att bromsa henne. Så, jag förlade mitt framskrittande till att gå på stor volt på parkeringen, utanför ridbanan, istället.

Mina ben kändes som att dom var fulla av "mjölksyra". Men, det funkade ändå, även utan "stand in".


Tog lite bilder under lektionen, då tränaren red Dis och instruerade Disa och hennes matte.

       

Och, efter lektionen så gick vi en sväng, innan jag släppte Dis i en liten hage.


Dis' matte kom sen, och kunde rida pass nummer 2 själv.

Och, jag gick hem och åt lunch.

Gav mej på att testa Fransk Fisksoppa... som smakade ok... men, som INTE var något jag ska göra om.

 

Hela kvällen och natten fylldes av riktiga magsmärtor. Kände mej också smått illamående, och kände på mej att det var soppan som var boven.


Vaknade flera gånger under natten och undrade om operationen var över (jo, magsmärtor och oro inför operationen gjorde ihop så att jag blev sån).


Hela dan idag har jag haft småont i magen, och känt mej dränerad på energi.

Mockade mina 6 boxar vid lunchdags, och satte mej sej i bilen och stickade. Det blåste så hårt ute.


Nu hoppas jag att det blir en bättre dag imorgon, så att jag får lite nytta gjord här hemma.

Det här är jag

Hej!
Välkommen att ta del av mina smultronställen  och djungler av brännässlor, på min resa genom livet. 

På tal om vädret:

klart.se

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Omröstning

När skriver Du testamente?
 Mitt i livet, då döden känns avlägsen.
 I samband med att barnen födes.
 I samband med att barnbarnen börjar födas.
 När krämpor gör sej mer och mer tydliga.
 När döden andas i nacken på en, och man inser sin dödlighet.

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Kategorier

Arkiv

Minns

Lilypie Angel and Memorial tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

Daisypath Anniversary tickers

Daisypath Anniversary tickers

Med i:


Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

 


susnet.nu statistik

Tidigare år

Värt att besöka

Sök i bloggen

RSS

Presentation

Twitter


Skapa flashcards