Tog idag hand om då hovslagaren var hos 3 hästar.

Hämtad Dis i hagen, och fanns sedan i närheten hela tiden, genom skoning av 3 hästar, för att släppa ut Manadis då hon var klar, släppa ut Dis då hon var klar och sedan städa efter Vidar, Manadis och Dis.

Medan jag väntade på att hovis skulle göra klart så mockade jag.

Sen var jag helt slut!

Jag orkar inte alls värst mycket numera. Och, hela kroppen värker.

Jag är orolig för att det är något mera än Crohn i min kropp, faktiskt.

Igår åkte Atlas... efter en del strul med att få trailer bakom bilen.

Den första trailern som skulle lånas gick inte att låsa upp.

Den andra stämde inte elkontakten mellan släp och bil.

Då lånade jag ut min... trots att jag egentligen inte alls ville se Atlas flytta... och, den fungerade.

Då matten kom tillbaka med tom trailer så berättade hon att hennes magkänsla sa att detta inte alls var rätt.
Så, imorse då jag vaknade fann jag ett fb-mess från henne med frågan om hon kunde få låna trailern igen, för att hämta hem Atlas igen. Och, visst fick hon det.

Så, då jag kom upp till stallet, efter min frukost, var Atlas hemma igen! *många glada leenden och hjärtan*

Som om ingenting hänt... efter en övernattning på annat ställe, bara.
Nu är det "Vi flytt int" som gäller på riktigt.    

Ikväll hade jag planerat att laga till torsk, potatis och äggsås, men då vi kom hem efter en lugn och trevlig insläppsrunda av hästarna så var klockan närmare 20, och det blev bättre med hamburgare.

Det är också gott, då man fixar eget hemma, med hamburgerdressing, isbergssallad, bostongurka, senap och ketchup.

Imorgon får det bli torsken... till sen lunch, eller nåt, istället.

Jag har upptäckt ett flertal gånger nu att min mage mår bättre av hemlagad mat (gärna helt från grunden) än att jag äter sånt som innehåller en massa tillsatsämnen och skit.

Utöver Crohn så har jag en urkänslig mage, som reagerar genast på sånt som inte är bra.

Så, jag försöker verkligen att laga maten själv... de dagar jag klarar av det.

Och det blir så gott!

Sambon sa, häromdan, då jag stekt potatis att jag är jättebra på att få stekt potatis jättegod.

Nånstans inom mej kände jag då Mamma,,, som faktiskt var den som var riktig fena på att steka potatis och göra hemmagjord pytt-i-panna, bl.a

Kanske får jag lite hjälp av henne ibland... *känns bra att tro det*

(Jag har nämligen aldrig varit värst bra på att laga mat... och nu bara flyter det på...)

Idag har det varit Fredagen den 13:e... och, även idag (som alla andra fredagen den 13:e sedan sommare 1976, då min farmor överlevde fredagen den 13:e) så har det varit en bra dag.

Atlas - som är en av de hästar som jag tar in från hagen, åt hans matte - som jag fått en alldeles speciell relation till, kom hem igen!

Jag orkade mocka de allra flesta av mina för dagen 12 boxar, och hade energi över till en tur till ICA Maxi för att handla.

Kaninen som bott inne över vintern och som inte velat äta ordentligt de senaste dagarna åt med god aptit ikväll.

(bonus)Dotterns mamma misslyckades i sitt försök till att bygga ytterligare oro och förstörelse i sina barns liv, då hennes senaste galenskaper lämnades utan bifall.

Kort och gott en bra dag!   

Härligt!
Idag vaknade jag, efter att ha sovit lugnt. Drömt helknasigt. Men, ändå sovit bra.

Sov inte lika länge heller, idag. Utan, vid den tiden då jag vaknat o gått upp senaste tiden var jag idag redan ute och jobbade, och hade då ätit både medicin och frukost.

Soligt och vårlikt. Och, energi o ork på högre nivå än de senaste dagarna.

Mockade 6 boxar, vinkade av Atlas (en av de hästar som jag haft insläpp av 7 dagar / vecka), då han o hans matte skulle flytta och testa att bo på ett annat ställe. Dom fick låna min trailer, trots att jag helst inte ville att han skulle flytta. Det var STORT av mej.   

Jag mockade ren en hage, tog eftermiddagspromenaden med Elvis som bara ville beta... så, jag fick jobba lite mer än vad jag behövt senaste tiden då jag lagt promenaden till ridbanan.

Jag mockade sen ytterligare 2 boxar, innan jag gick hem och började fixa lunch till mej o sambon just innan sambon kom hem då hans dagspass var till ända.

Stekte potatisen som blev över häromdan och hot dogs... och till det tog vi Skagenröra. Gott!

Det var tänkt att bli lunch... som vi åt vid 16:45 - 17:00...

Men, det visade sej sen att det blev middag... då vi sen inte åt någon mera mat... vilket min mage verkligen protesterar om nu. Jag måste komma ihåg att inte låta det gå för lång tid mellan mattiderna.

Jag pratade med (bonus)dottern i fånen ikväll. Trevligt som oftast.

Och, som vanligt hade vi inte pratat klart, då vi la på efter ett par timmar. Såna e vi!   

Man blir så bedrövad över hur den som ska föreställa mamma till henne och syskonen uppför sej, och alltid har uppfört sej.

Det senaste tilltaget är något som ingen frisk och sund människa någonsin kan acceptera!

Och, jag blir så ledsen för de som hon nu drabbar!

Nu är det dags att ge kudden lite uppmärksamhet igen.

Imorgon är det fredagen den 13:e - igen!

Ända sedan 90-talet, då jag satt inlåst 7 trappor upp, totalignorerad av vården, och levde med 15-18 panikattacker / dag och en hel massa ångest, så har sambon haft som vana att ta hem årets första tussilago till mej.

Under 90-talet gjorde han det eftersom jag inte ens kunde titta ut genom fönstret, och för det mesta inte ens visste vad det var för årstid där ute. Än mindre såg jag några blommor.

Sen har han bara fortsatt... liksom.

Varje gång är det lika uppskattat av mej!   

Idag ringde han då jag stod och tittade på då Sol sprang över bommar i rundkorallen.

Han sa till mej att titta på hyllan i mitt stall.

En stund senare gick jag för att kolla:

Jag såg direkt!

Och, jag blev väldigt glad!

Speciellt eftersom jag idag känt mej oerhört matt, efter en natt fylld av magsmärtor, då revbenspjäll och potatis inte varit så lätt för tunntarmen att putta igenom förträngningen och ut i tjocktarmen.

Jag känner mej numera svagare för var dag som går...   
Och, därför blev jag extra glad idag, då jag såg dom...:
 

Jag fixade genast fram en lite större kopp för dom att stå i.
Imorgon tror jag att jag ska sätta den i jord i en kruka, eftersom han råkade få med roten.

Har litte svårt att vakna då solen går upp, den här våren. Eller... rättare sagt... Har lite svårt att gå upp då jag vaknar, när solen går upp. Tröttare på morgonen än på kvällen.

Kom igång sent idag.
Satt vid datorn och kollade på mina favoritserier, och gick ut först efter 15-tiden.

Orkade ta mej igenom 3 boxar, innan jag gick hem, då sambon slutade sitt dagpass.

Ställde mej och lagade mat då sambon gick ut för att mocka klart mina boxar och ta in samtliga hästar.

Sambon kom sen hem till dukat bord, och en sambo som knappt orkade stå på benen.

Fast, jag satt en hel del medan han var borta, faktiskt.

Det var jättegott att sen äta maten: Revbensspjäll, kokt potatis och champinjonsås.
Åt lite för mycket. Men, det gick över rätt snabbt.
Nu återstår att se under natten och imorgon om maten får problem att komma igenom förträngningen.
Det kommer i så fall märkas via magsmärtor.

Idag (tisdag) kom kallelse till ny koloskopi (eftersom jag inte lyckades i måndags).
Ny tid: 20 mars kl. 10:30
Måste ringa imorgon och berätta om hur det inte gick så bra sist, och höra om vad dom säger om det.

Nu ska jag landa på kudden.

*Önskar Dej en God natt*

När (BONUS)dottern var ca 6 år så hade vi ganska länge spontant bett henne minnas saker åt oss, typ påminn om att vi ska köpa glass eller säg till när du ser... eller kom ihåg att säga till oss att... typ...

Och, en dag då vi står innanför dörren, och är på väg ut alla 3, och nån av oss säger till henne att påminna om något, så kommer frågan spontant från henne: "Är jag en anslagstavla?"

Vi tittade på varann och kände genast att det låg en hel del i det hon sa... och efter det skaffade vi faktiskt en anslagstavla och satte upp "kom-ihåg-lappar" där.

Självklart menade vi inte att lägga ansvaret för att saker koms ihåg på henne.

Men, det "väckte" oss då vi fick hennes fråga.

För, även om hon tyckte det var rolig att hjälpa till att komma ihåg roliga saker som inkluderade henne, så var det ju VÅRT ansvar att faktiskt komma ihåg att det skulle ske.

Hennes fråga och hela situationen är i våra hjärtan ett gulligt minne.

Det som kanske inte är lika gulligt... men, som på nåt sätt liknar det ovan...

är MIN fråga: "Är Jag en Anslagstavla???"

Jag tycker om att hjälpa! Jag tycker inte om att utnyttjas!

I lördags åt jag god mat, och det var inget problem då eller efter pga det.

Efter det sen fick jag inte äta något alls. Fram till 12:00 på söndagen fick jag inta flytande föda, och tog därför lite nyponsoppa till frukost.

Sen var det fasta till efter 16:00, då jag påbörjade att dricka Laxabon.

Jag kände tidigt att det var stopp vid förträngningen. För, det blev liksom som "vakuum" då jag drack. Magen fylldes liksom upp.

Så, efter nån halvliter fick jag ta en paus för att låta det få rinna undan i magen, då den kändes full.

De 3 literna som normalt tar 3 - 4 timmar att få i sej blev 2 liter på 7 timmar.

Jag drack te och rent vatten också.

Vid 2-tiden på måndagsmorgonen gav jag upp, då tömningen ännu uteblev.

Tömningen startar normalt ca 1½ timme efter start. Så var inte fallet den här gången.

Skillnaden, som jag ser det, är att den här gången är det "stopp" vid förträngningen.

Då tar det enormt mycket längre tid för vätskan att passera.

Vid 2:30 var jag så matt och vinglig (av att ha varit vaken länge, utan mat och f.ö det jag var med om, vilket oroade en hel del) och hade kraftig huvudvärk, så jag la mej i sängen en stund för att vila.

Jag tog sen tag i saken och ringe till endoskopicentrum på Danderyd och talade om på telefonsvararen att det inte var nån idé att jag kom, eftersom tarmsköljningen inte fungerat den här gången.

Sa till sambon också, så han inte behövde stressa på jobbet på morgonen.

Sen somnade jag.

Vaknade vid 8-tiden... DÅ hade laxabon tagit sej igenom, och DÅ började sköljningen.

Jag skulle vid den tiden ha tagit mej igenom 4 liter (inte 2) och dessutom slutat att släppa ut.

Först nu startade det.

Och, det pågick till strax efter 15.

Allt för att det är "stopp" vid förträngningen i slutet av tunntarmen.

Nu hoppas jag att det dom behöver se från koloskopin kan ses via MR den 18 mars, så jag slipper gå igenom detta igen för en ny koloskopi.

Jag var ingen glad lax igår, inatt och idag.   
Men, jag vill ändå verkligen Tacka den som gav mej stöd.

Det behövdes verkligen! Och det uppskattas mycket!   
 

Igår kväll åt jag kokt kyckling, ris och currysås, till början av Mello's 2:a chansen.

Sen dess har jag inte ätit något.

Får inte.

Jag fick inte flytande föda fram till 12 idag. Så, till frukost tog jag och drack lite nyponsoppa.

Sen har jag bara fastat.
Ända tills för en knapp timme sedan, då jag började dricka Laxabon.

Ska få i mej 3 liter ikväll och 1 tidigt imorgon bitti (klockan 4 - 5).
Utöver det får jag dricka te, saft, klar juice.

Imorgon bitti, vid 9-tiden ska jag vara med om ytterligare en koloskopi-undersökning.

Och, jag känner verkligen att jag inte är lika "stark" den här gången.

Så, jag skulle uppskatta om Du (gode Vän) kunde vara med mej i tanken imorgon, mellan ca 8 - 11.

När vi kommer hem därifrån ska jag FESTA med te och rostade ostmackor... eller kanske en (hemmagjord) tunnbrödsrulle.

Nä, nu får jag inte fantisera om mat!