Jag vet inte om det är enbart ett skov av Crohn eller om det också är så att den extremt låga nivån järn bidrar, men idag var 2:a dagen då jag blev andfått för i stort sett ingenting.
Sov länge både igår och idag. Och, det krävdes verkligen att jag rörde mej lugnt och metodiskt för att inte bara trilla ihop i en liten hög ute i en hage.
Både igår och idag var det närmast övermäktigt då jag skulle hämta Óskadís i hagen.

Och, då vi åkte en sväng till ICA Maxi hade jag god lust att sätta mej i kundvagnen, så trött och matt var jag i benen.

Det jag har att göra för att få resten av tillvaron att fungera kan jag inte klara just nu, då jag mår så här.
Det finns ingen människa som inte redan vet vad jag kan som nånsin skulle ge mej en chans i det skick jag är nu.

Så, jag hoppas verkligen att järndroppet på torsdag gör en avsevärd skillnad till det bättre i mitt mående.

Då jag inte mockade 6 boxar eller hämtade hästar så satt jag antingen vid datorn och tittade på senaste avsnittet av Devious maids eller så låg jag ute i baden-baden - ungefär som jag gjorde för drygt 4 år sedan, då läkarna ännu inte visste vad det var jag hade i min kropp, som gjorde att jag mått så här sedan tidiga tonåren.

Jo, jag lyckades faktiskt rädda Elvis också. Men, även det tog ordentligt på krafterna.

Vi var uppe vid Óskadís' stall, där vi fick hjälp att få lite svetsat på min hästtrailer, då vi såg Elvis springa utanför staketet nere i hagen.

Jag tog med grimman från stallet och vi skyndade oss igenom 2 hagar för att ta oss fram till honom. Han var riktigt skärrad över att det var ett staket mellan honom och kompisarna.

Jag gick ut till honom och tog tag i flughuvan och ledde honom emot diket, så att han kunde komma under staketet som sambon stod och höll upp.

Det krävdes en del övertalning i lugna ord och ett steg i taget i riktning emot under tråden.
Men, till sist vågade han gå in under... och, sen satte han av i en faslig fart, ut till kompisarna igen.

Vi gick utmed staketet för att se om vi kunde hitta var han tagit sej ut. Och, vi hittade stället ovanför den branta backen *pustade gjorde jag som en blåsbälg där uppe*

Det visade sej att det låg en bit av en björk och tyngde ned staketet. Så, där var det bara varsågod att gå ut.

Lagning skedde genast.

Och, jag hade med råde gjort mej förtjänt av att ligga i baden-baden och titta på min häst då hon gick och åt i sin hage här hemma.
Hade tänkt borsta och sen gå en promenad med henne. Men, jag orkade bara inte.
Hela kroppen var som gele... eller nåt...
 

Imorgon ska jag orka en dag till!   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fy vad varmt det är. Just nu är det 42 grader varmt i solen, och vi håller oss inne, i rummet i "vårt" lilla hus. Här är det svalast just nu. Luften har gått ur mej och jag har haft känningar som jag är jätterädd för. Att det kan vara hjärtat. Vi...

Så många gånger under så många år har denne hästägaren uttryckt så mycket agg emot min sambo, och markerat emot honom, som om hon är förmer än honom. Senast nu i eftermiddags.   Hon ska ALDRIG mer kunna be oss om hjälp!Det är mer än nog!!!   ...

Nu SKA jag verkligen göra verklighet av min dröm om att min YouTube-kanal ska bli det jag från början ville att den skulle bli!   Härom dan gjorde jag ett första trevande steg och laddade upp en video som jag skapade i ett nytt jätteroligt progra...

Igår, då jag och sambon höll på att mocka på plattan, där lösdriftsvalackerna äter, så kom den där otrevliga gubben som håller koll åt markägaren. Han gick genast på min sambo i enormt otrevlig tog och beordrade honom att låsa upp elskåpet vid Este...

Idag kunde jag inte med att gå ut och släppa ut hästar. Mina fötter värker mer o mer för varje dag, och jag kände inte för att offra mina sista krafter på att hjälpa en person som igår hackade på mej för att jag "ropade på fel sätt" istället för att ...