Har växelvis legat och suttit i sängen i stort sett hela dan.
Det är inte väder för att vara ute i min hänggunga. Så, då är jag fast här inne - i mörkret.

Jag har ont i huden ända in i magen, och i ryggen.
Jag orkar inte hålla överkroppen upprätt då jag försöker stå upp.
Så, därför har jag haft en enda plats att vara på. I sängen.

Aptiten är inte helt OK. Så, vatten och fast föda blir det inte tillräckligt av.

Och, de känslor som drogerna stängde av börjar komma upp till ytan... och, jag känner en sorg inom mej... En sorg för att jag vaknade i ett stort trauma efter operationen (milslångt ifrån ett trevligt uppvaknande) och hade så fruktansvärt ont... och då fick beskedet att den titthålsoperation som det skulle bli (som jag skulle vara tillbaka ifrån efter ett par dar - 2 veckor) blev en STOR öppen bukoperation, som dessutom innefattade att operera isär tunntarmen ifrån urinblåsan.

Jag vågar knappt röra mej, för rädslan att det jättestora såret på magen ska gå upp.

Hos distriktssköterskan, då hon tog agrafferna, så hade det ju gått upp på ett ställe. Troligen samma som redan då jag åkte akut in till Danderyd, o dom då på lättakuten sa att allt var bra.

För - även om den ytliga huden är läkt, så är ju inte bukhinnan det.
Den tar MINST 6 veckor på sej att läka.

Jag börjar känna mej "misslyckad" då jag inte kan börja jobba redan nu...