Så var det då dags för Datortomografin idag.

Jag mindes DT'n som något "plättlätt", sedan senast... då jag fick ta den istället för MR-kameran.
Men, idag var det inte alls lika lätt.

Kontrasten gick ner... Lite för långsamt, så dom tog in ett par emellan, medan jag drack upp.
Men, sen...
Jisses vad trångt det kändes att ligga i den ringen idag.
Inte alls så lätt som sist.

Men, jag klarade det!

Däremot fick jag skumma biverkningar av medlet jag fick för att tarmen skulle slappna av.
Jag blev matt och fick dålig balans.
Det satt i flera timmar.

Nu återstår svaret...

Tänk om dom säger något om det "troliga myomet" som dom såg senast?
Tänk om det vuxit?

Jag hoppas att tunntarmen är fin, så att det bara blir titthål, och inte ett större snitt och flera kapningar i tunntarmen.
Då vet jag inte vad jag gör.

Kanske är det bra att magen krampar just idag, då jag ska gå igenom datortomografin?

Kanske ser dom då varför det krampar?

Men, jobbigare än nödvändigt är det ju för mej.

Det är tillräckligt jobbigt att sitta och dricka kontrast.... och sedan få kontrast i blodet, vilket inte är så jättebehagligt. Den minuten som känslan pga det sitter i kroppen går väääldigt långsamt.

Men, jag ser fram emot att få komma hem vid 16-tiden, och ÄTA... och VILA.

För den VÄNLIGE kan jag berätta att jag ska vara på sjukhuset kl. 13:40... och då dricka kontrast i 50-60 minuter.
Därefter ska jag ligga i DT'n i 10-30 minuter.

Så, goda, trygga tankar riktade mot mitt håll, och "cyberhållna händer" uppskattas mycket.

Inte den allra bästa bilden, kanske... Men, lågan är där.
Ibland var den hööög som ett hus, och ibland kom det svart rök ifrån den.
Då jag var liten så var det eldningsförbud efter Valborg.

Många eldslågor formaterade till en stor låga.   

Detta är ett låst blogginlägg, som endast den kan läsa som i förtroende fått en "nyckel".

Ända sedan 2001 har våra hundar på olika grunder haft "utegångsförbud", vilket i början innebar att Balto inte fick vistas utanför staketet, utan vi tvingades gå raskt från staketet och fram till bilen, och sedan åka någon annanstans för att rasta honom (och Wolfie).
Balto var min första vita herdehund, och det var hon som då bodde i det andra bostadshuset på gården som bestämde att han inte fick beträda gården.

Då hon flyttade så övergick våra hundars utegångsförbud till att komma från de som nu arrenderade gården.

Hundförbudet på gården gällde endast våra hundar. I övrig var det (och är fortfarande) fullt av hundar på gården.

På senare tid har förbudet lyfts lite, då hundarna får vara ute på gården "om dom kan uppföra sej".

Kan man räkna med att hundar som i flera år förvägrats kontakt med andra än oss (här hemma) ska kunna "uppföra sej" då dom äntligen får komma ut till allt som dom bara fått titta på från insidan av vårt staket?

Och, vem bestämmer hur en hund ska "uppföra sej"?

Alltså... inte så lätt att bara ta så där.

Så, jag har fortsatt, genom åren, att ta ut hundarna utanför staketet efter att gården tömts på folk.

Folk lämnar gården efter 22 på kvällen, så hundarna har fått gå med vid kvällsfodringen.

Senaste tiden har jag varit så dålig att jag inte orkat gå med vid kvällsfodringen. Och, sambon har senarelagt den, pga att han är så trött att han inte orkar om han inte får sova lite först.

Ikväll gick jag med ut för första gången på flera månader... för jag skulle hjälpa sambon som nu fått flera långa promenader inlagda för att fodra hästar i hagarna som är ute över natten.

Så, jag tog med småhundarna, så att dom skulle få komma ut lite.

Då jag skulle gå till hagen längst bort och dit bära en tung påse med hösilage så band jag Rabalder utanför stallet, eftersom jag inte kunde fodra hästarna och hålla i 2 hundar samtidigt.

Medan jag var borta så skällde han på råttan som springer över fötterna på allt o alla där uppe.

Inte ihållande. Men, han skällde.

Då vi var klara och skulle till att gå hem så kom grannen - hon som nu bor i det andra bostadshuset... hon som har hunddagiset på gården... hon som i 6 år konstant eldade så att vi blev sjuka av röken och vägrade sluta då vi bad om det, och svarade med att hota mej till livet då vi slutligen tvingades polisanmäla eldandet... vilket inte hjälpte...) Hon kom ut och gick förbi sambon och fram till mej och frågade: "Är det din hund som skäller?"
Jag svarade att Rabalder skällt.

Hon satte igång att gapa om att man ska respektera sina grannar, och att det ska vara tyst och släckt kl.22 Hon hävdade att VI bestämt det, vilket vi inte gjort... utan det var HON och "chefen" efter att Ess' matte åkt hem på moppe en kväll efter 22. ...för flera år sen.

Sen dess har både Hon, "chefen" och andra låtit här efter 22.

Men, nu har jag fått lova att inte ta ut mina hundar efter 22... så, där försvann deras sista chans att få vistas utanför vårt staket.

Då jag sa till henne att varken jag eller hundarna varit ute på flera månader på kvällen så svarade hon: "Ta hand om dina egna problem!"

Just nu är HON mitt problem. Hur tar man hand om det?

Hon använder massor av el, som vi tvingas betala 25% av...

Hundarna på hennes dagis skäller konstant dagarna i ända...

Hennes terriers springer lösa på gården, och skäller på oss... en av dom har bitit sambon i benet... det skojade hon bort.

Det känns inte så hoppfullt för framtiden, detta.