Jag minns fortfarande hur sjuk jag blev förra gången som jag fick en påhälsning av förkylningsvirus. Det var i september 2013, och jag däckade fullständigt. Blev liggande i 2½ vecka, visste inte tid och rum, kunde inte varken äta eller dricka då allt jag stoppade i munnen gav mej känslan av "fotogen", "vaknade till och mindes min häst o mina hundar nån gång ibland... gick ner ca 10 kilo, och tappade muskler i massor i armar och ben.

Det tog sedan ca 2-3 veckor för mej att lära mej gå igen.

Jag vill inte bli så sjuk igen. Och, därför hoppas jag att jag nu är på väg mot tillfrisknande igen.

För, med tanke på hur slut jag blev idag av att gå till stallet... av att hosta och nästan trilla omkull... av att gå med runt kvällsfodringen ikväll... så, får det inte bli sämre.

Jag har varken lust, ork eller tid till det.

Jag tänker ofta på min mamma, då jag känner mej riktigt sjuk... och tänker att "det är i alla fall inte cancer"... och ibland tänker jag att "det här kommer inte döda mej".
Men, det vet jag inte helt säkert. För, eftersom jag har en autoimmun sjukdom, eller två (struma och crohn) så ger sej mitt superstarka immunförsvar på mej med full kraft, då jag får in ett enkelt förkylningsvirus i kroppen.

Det är ju därför som jag blir så sänkt.

Inatt ska jag försöka att ta tag i det som rör sej i drömmarna (som jag haft de senaste 3 nätterna) och fråga lite saker, tror jag.

Jag hoppas att DU mår bra!