A Life to Live

Alla inlägg den 19 augusti 2013

Av Livsturisten - 19 augusti 2013 23:44

Jag vet inte om det är enbart ett skov av Crohn eller om det också är så att den extremt låga nivån järn bidrar, men idag var 2:a dagen då jag blev andfått för i stort sett ingenting.
Sov länge både igår och idag. Och, det krävdes verkligen att jag rörde mej lugnt och metodiskt för att inte bara trilla ihop i en liten hög ute i en hage.
Både igår och idag var det närmast övermäktigt då jag skulle hämta Óskadís i hagen.

Och, då vi åkte en sväng till ICA Maxi hade jag god lust att sätta mej i kundvagnen, så trött och matt var jag i benen.


Det jag har att göra för att få resten av tillvaron att fungera kan jag inte klara just nu, då jag mår så här.
Det finns ingen människa som inte redan vet vad jag kan som nånsin skulle ge mej en chans i det skick jag är nu.

Så, jag hoppas verkligen att järndroppet på torsdag gör en avsevärd skillnad till det bättre i mitt mående.


Då jag inte mockade 6 boxar eller hämtade hästar så satt jag antingen vid datorn och tittade på senaste avsnittet av Devious maids eller så låg jag ute i baden-baden - ungefär som jag gjorde för drygt 4 år sedan, då läkarna ännu inte visste vad det var jag hade i min kropp, som gjorde att jag mått så här sedan tidiga tonåren.


Jo, jag lyckades faktiskt rädda Elvis också. Men, även det tog ordentligt på krafterna.

Vi var uppe vid Óskadís' stall, där vi fick hjälp att få lite svetsat på min hästtrailer, då vi såg Elvis springa utanför staketet nere i hagen.

Jag tog med grimman från stallet och vi skyndade oss igenom 2 hagar för att ta oss fram till honom. Han var riktigt skärrad över att det var ett staket mellan honom och kompisarna.

   

Jag gick ut till honom och tog tag i flughuvan och ledde honom emot diket, så att han kunde komma under staketet som sambon stod och höll upp.

 

Det krävdes en del övertalning i lugna ord och ett steg i taget i riktning emot under tråden.
Men, till sist vågade han gå in under... och, sen satte han av i en faslig fart, ut till kompisarna igen.

 

Vi gick utmed staketet för att se om vi kunde hitta var han tagit sej ut. Och, vi hittade stället ovanför den branta backen *pustade gjorde jag som en blåsbälg där uppe*

Det visade sej att det låg en bit av en björk och tyngde ned staketet. Så, där var det bara varsågod att gå ut.

 

Lagning skedde genast.

 

Och, jag hade med råde gjort mej förtjänt av att ligga i baden-baden och titta på min häst då hon gick och åt i sin hage här hemma.
Hade tänkt borsta och sen gå en promenad med henne. Men, jag orkade bara inte.
Hela kroppen var som gele... eller nåt...
 

Imorgon ska jag orka en dag till!   


Av Livsturisten - 19 augusti 2013 09:41

Igår sov jag lite längre, då jag varit uppe med magvärk, tjafsande katter och rastlös hund mest hela natten.
Kom ut vid lunchtid, för att gå och jobba... Tittade ner emot hagen, där min häst går, och upptäckte att hon var ensam i hagen.
Såg bilen som tillhör en av mattarna till Óskadís stallkompis Dís. Kollade in i stallet. Där stod Dís' boxdörr öppen. Stallet var tomt.
Kollade in i stora stallet och såg spår av att ytterligare 2 hästar ur den hagen var ute på ridtur.
Konstaterade att Óskadís verkligen var ensam i hagen, och styrde ner dit för att ta henne INNAN hon skulle bli stressad!


Hon har blivit superstressad förr då hon lämnats ensam i hagen. Och, det är ju anledningen till att vi var överens - trodde jag - att Om man tar in hästar så att en blir ensam så lämnar man INTE häst ensam.

Och, senast för ett par dar sen sa just Dís' matte att hon hade tagit upp Óskadís också om inte Alma varit kvar med henne, då Dís gick in.


Nu vet jag bättre!

Nu vet jag att överenskommelser inte gäller!
Och, nu vet jag att jag (och sambon) är rätt ensamma om att tänka på fler hästar än vår egen!


Det hade ju inte varit så betungande om nån av de 3 människorna skickat ett mess (om man inte orkade ringa) och åtminstone berättat, så jag visste, att Óskadís blev ensam kvar i hagen,


Nu tog jag hem henne, så hon fick tillbringa resten av dagen i hagen i trädgården.

 

Är det för att det är jag som är hennes matte?
Eller hade man lämnat henne ensam även om någon annan ägt henne?

Av Livsturisten - 19 augusti 2013 09:30

Det här är något jag gillar! Att man i en och samma blogg kan välja om man vill ha öppna eller låsta inlägg.

Och, dom låsta inläggen får endast läsas av de som jag ger lösenord till och dom som sen KOMMENTERAR.
Jag är en människa! Inte en opersonlig källa till underhållning!   

Det här är jag

Hej!
Välkommen att ta del av mina smultronställen  och djungler av brännässlor, på min resa genom livet. 

På tal om vädret:

klart.se

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2013 >>>

Omröstning

När skriver Du testamente?
 Mitt i livet, då döden känns avlägsen.
 I samband med att barnen födes.
 I samband med att barnbarnen börjar födas.
 När krämpor gör sej mer och mer tydliga.
 När döden andas i nacken på en, och man inser sin dödlighet.

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Kategorier

Arkiv

Minns

Lilypie Angel and Memorial tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

Daisypath Anniversary tickers

Daisypath Anniversary tickers

Med i:


Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

 


susnet.nu statistik

Tidigare år

Värt att besöka

Sök i bloggen

RSS

Presentation

Twitter


Skapa flashcards